Jag ligger här och gråter. Känner mig värdelös. Varför behandlar alla killar mig som skit? Varför gör han så här gång på gång när han vet att jag blir ledsen? Varför är jag som en dörrmatta? Förtjänar inte jag respekt?...Känner du igen dig? Kanske. Kanske inte. Oavsett. Svaret är enkelt. Lösningen är enkel. Först...först måste DU behandla dig själv med respekt. Gör inte du det kommer killarna garanterat inte att göra det heller. Vet DU ditt värde och inte kompromissar på det kommer killarna att veta det också och behandla dig därefter. Om du känner så här så är det för att du tillåter det. Det låter hårt, men om du tänker efter riktigt noga så är det så. DU har inte respekt för dig själv. När du vågar visa dig själv respekt kommer de också att ha respekt för dig.

Jag kan ge konkreta exempel på det, men det tänker jag inte göra. Våga gå om han får dig att känna dig värdlös. Att stanna är som att säga...jag förtjänar det. Att gå är att säga. Jag förtjänar bättre än det här och du ska inte tro att du är den enda där ute. I ett förhållande ska man lyfta varandra. inte sänka varandra. Man kan bara ändra sig själv och sitt eget beteende...och vill den andra inte ändra sig så har man två val. Finna sig i att må skit hela tiden, eller säga...nej nu räcker det. Jag förtjänar bättre och jag tänker ge mig den respekt jag förtjänar.

Det känns så himla gott att behandla sig själv med respekt. Testa.

Går in på gymet. Det är litet, men personligt. Jag gillar det. Varit här många gånger förut. Känner personalen och de känner mig. Fast...vem är det där i receptionen? Ny kille. Lång. Smal. Pigg. Det är en tjej före mig i kön. Några andra bakom mig. Min tur. "Hej! Jag är anmäld till bodypump." säger jag. "Hej! Hur var namnet?" undrar han. Jag säger mitt namn. Varpå den långa smala killen med glatt humör börjar sjunga min sång med mitt namn i. Högt och ljudligt framför allihopa. Jag som gillar lite smågalna upptåg låter honom sjunga. Jag ler och känner hans glädje smitta av sig. Någon försöker avbryta honom men han avvärjar dem bara och vill sjunga klart för mig (och alla andra i kön). Underbart! Härligt när folk vågar bjuda på sig själva och släppa hämningarna för ett ögonblck för att glädja någon annan. Men jag medger att min blick svepte runt i rummet...trodde några sekunder att det var dolda kameran, men icke. Jag gick på mitt pass och lyfta extra tungt det passet och det med ett leende...snäppet till skratt. Vet inte om det blev too much för ägarna, men jag såg aldrig killen där igen. Synd. Just sådana borde man som chef hålla extra hårt i. De som kan konsten att sprida glädje och ge det lilla extra.

En annan gång när jag gick till solariet på samma gym fick jag en annan överraskning av den unga killen i receptionen. Han hade tydligen hört eller snappat upp att jag gillade trans/techno musik just då. (Allätare annars.) De spelade alltid radio eller någon CD när man låg där. Men så plötsligt när jag gått in i båset så sätter killen på trans/techno musik åt mig. Det var den bästa solningen jag haft kan jag säga. Bara gesten att snappa upp och se vad kunden önskar och sedan förverkliga det, utan att jag som kund behövt säga något. Det är skickligt. Kände mig oerhört välkommen och gick ut och tackade vänligt efteråt. Ingen orsak, svarade han med ett leende. Han kanske har glömt det idag. Men inte jag...

Det var inte sista gången jag solade och lyssnade på technomusik...

Som ni förstår gillar jag just det här gymet. Har många fina minnen från det. Tyvärr har jag inte lika mycket tid över att spendera där nu som förut, men när jag går dit mår jag som en prinsessa.

Idag vill jag ge en extra stor kram till alla er som vågar gå utanför ramarna lite inom servicebranchen. Alla ni som vågar göra det där lilla extra för kunden. NI ska alla andra se upp till. Det är ni som skapar upplevelsen. Tack!

Där satt jag på uteserveringen. Ljummen sommarkväll. Musiken svepte om mig som en varm filt. Jag mer fit än någonsin. Slitet på gymet hade gett resultat. Undrar hur många ton jag lyft tillsammans de senaste åren. Stark. I kroppen...och i sinnet. Jag är ute med en vän. Vi sitter där och smuttar på rött vin. (Det ska vara så där lagom. Så att man njuter "nyktert". Inte mer. Då förstör det allt.) Jag vill behålla alla sinnen nyktra, trimmade och även de ska vara fit. Jag vill supa den här fina kvällen...INsupa alla intryck och dofter. MInnas ung.

Han slår sig ner. Jag är inte förvånad. Det är snarare väntat. Vi hade råkats på en annan uteservering tidigare på kvällen. Jag och min vän skulle vidare. Vi hade gått. Jag kunde tydligt se att han hade en sak gemensamt med mig. Gymet. Den tighta vita t-skirten avslöjade varenda trimmad muskel på hans överkropp. Han slog sig ner med sin drink bredvid mig. Log, sade några ord. Plötsligt lutar han sig mot mig och ger mig en kyss. Hann inte se den komma, och hann därför inte avvärja den heller. Jag bestämmer mig för att sitta lugnt kvar. Tittar tyst på honom. Normalt stjäl ingen en kyss av mig. Det var ett dera det eller spilla ut mitt vin jag kommit dit för att avnjuta. Jag är oftast iscool i oväntade situationer. Min vän mitt emot blir paff. Bestämmer sig för att dra sig undan. Jag...alltid fascinerad av olika människotyper ger honom några minuter till. Jag bestämmer mig för att fråga ut honom lite. Inom loppet av 5 minuter får jag veta att jag just blivit kysst av en dömd rånare på permis. Han vill vara ärlig med mig påstår han. Jag tror ingenting. Han visar mig sin tatuering. Ett efternamn. Jag frågar om han gjorde någon fysiskt illa i rånet. Nej, svarar han. "Tagit droger någon gång?" undrar jag. Ja, men varit ren i ett år, svarar han. Sanningen har jag ingen aning om, men jag vill ändå ställa frågorna. Jag låter honom få veta vad jag tycker om hans gärning. Det är ingenting jag gillar direkt. Kanske tror han att det ska imponera på mig. Inte. Jag stiger upp och säger att jag ska vidare till dansgolvet någon annanstans. Jag går. Möter upp min vän igen. Vi söker upp dansgolvet. Efter ett tag ser jag honom igen på dansgolvet. Han har redan gett mig ett respektfullt smeknamn och ger mig en lätt kram när han ser mig. Min vän och jag dansar några timmar innan vi står ute i morgondaggen och väntar på taxi. Då ser jag honom en sista gång och han kommer fram och vi säger hejdå. Så dyker en polisbil upp och han försvinner någonstans. Jag gissar att den kör en vanlig rond...

Jag åker hem i soluppgången...återigen berikad med en ny erfarenhet. Kysst av en dömd rånare på permis...

Efter 20 år som gifta...ett lyckligt äktenskap med resor världen över, middagsbjudningar, respektfullhet possitivism, och kärlek som fick andra att avundas...lämnade han henne för att bli tillsammans med sin ungdomskärlek. Vi stod alla som frågetecken? Chocken lade sig inte förrän månader efter. Hans fru magrade av, men hängde kvar i leendet...eller ja, vi fick i varje fall aldrig se när hon låg på badrumsgolvet dränkt i salta tårar. Inga barn i det äktenskapet.

Fick senare veta att han i unga år hade varit förälskad i två tjejer. Han valde sin fru (numera exfru), men trots alla år som gick så fanns tydligen den andra tjejen i hans tankar. Längtade han i alla dessa år efter henne?

Idag är han gift med den andra kvinnan. De är lyckliga vad vi vet. Eller...tänker han lika ofta på sin exfru och det fantastiska år de levde tillsammans? Vad är egentligen sanningen?

Hur ofta tänker du på ditt ex? Ångrar du innerst inne ditt val? Blev du lämnad av din livs stora kärlek? Berätta!

Jag har inga vetenskapliga bevis för det, men tycker det är värt att väcka frågan till liv i alla fall.

Jag reagerade på att min väninna hade fått så otroligt fint glänsande hår och det var längre än någonsin. Så jag frågade henne hur hon fått så vackert hår. "Jag har slutat täna." svarade hon. Yea right, tänkte jag och trodde inte för ett ögonblick på att det var orsaken till hennes vackra hår fullt av liv. Trots det sparade jag hennes ord på min hårddisk (huvudet).

Nu ca 2 år senare sitter jag här med bättre hårkvalite än någonsin. Det är tjockare, glansigare och längre. Till och med min frisör reagerade för ett år sedan och sade att hon tyckte det blivit tjockare och fått bättre kvalité.

Plötsligt gick jag tillbaka i arkivet och hittade min väninnas ord som hon sagt långt tidigare. Kan det verkligen stämma?

Jag hade själv varit tvungen att avbryta min träning p.g.a graviditetsorsaker. Innan dess hade jag tränat oavbrutet i 4-5 år.

Varför är det så i så fall? Finns det någon undersökning om detta? Känner någon igen sig? Någon som har någon teori?

Min sambo kom på uttrycket "Open by night". Det betyder en tjej som gillar one night stands. Så om han kommer hem och berättar att han hört att en tjej haft one night stand så säger han att hon hade open by night. Tycker det är ett roligare uttryck än trista one night stands.

Själv har jag aldrig haft open by night. Det är ett medvetet val från min sida som jag tog redan i unga unga år...

Om jag ångrat det? Nej, inte en dag. Jag vet inte hur det känns att vakna upp dagen efter, ångra, känna sig billig, ledsen, kanske ignorerad beroende på killen etc. Ändå av någon någon anledning fortsätter de med sina open by night nätter. Varför förbryllar mig. Kanske uppfyller de ett behov för dem trots allt. Vad vet jag...

Flera har sagt till mig den senaste tiden att jag borde skriva en blogg. De de inte vetat är att jag skrivit ett litet tag redan men inte kännt mig redo att göra den tillgänglig för alla än. Jag vet inte om jag borde göra det här, men...jag jag är ju ändå en nyfiken person av mig så...jag lyfter lite på "locket" och ser vad jag hittar...

Ett av de vackraste orden på vår jord. Finns det någon som har en negativ anknytning till ordet frihet?

Frihet att vakna på morgonen och kunna öppna dörren och gå ut, eller stanna inne. Friheten att välja. Friheten att få äta vad jag vill idag. Friheten att få välja vad jag ska ha på mig idag. Friheten att få göra mina egna yrkes och studieval. Friheten att resa om jag vill. Friheten att få vara den jag är. Fri i sinnet. Fri i själen. Jag smakar på varje bokstav i ordet FRIHET. Det känns krispigt, frächt, gott! Vilken lyx! Jag inser att det inte är alla förunnat den friheten jag har. Därför är jag extra tacksam för den.